Tack för hjälpen! Not..

Jobb, jobb, jobb.. Ständigt detta sökande och tänkande på jobb. Det tar helt klart på mina psyksiska krafter men nu känns det som att en vändning snart är på gång. Det måste den vara tycker jag i alla fall. Är oerhört trött på det här nu. Har genom bekanta fått ett erbjudande om jobb i två veckor i juli, alltid nåt! I tisdags infann jag mig på arbetsförmedlingen för första gången i mitt liv och jag hatade varje sekund. Vi ungdomar får inpräntat i oss hela tiden det här med service. Man måste ge service! Vara serviceminded! Men svenska myndigheter har uppenbarligen missat den biten. Trots att man arbetar med människor. Där var jag och ett gäng nya svenskar och ingen av oss fick någon vidare hjälp. En kvinna suckade högt och ljudligt och himlade med ögonen över en man som inte kunde svenska när hon skulle vara behälplig för att fylla i en blankett. Det var det första som hände där och jag blev så förbannand! Det andra som hände var en tjej som ville ha tag på sin handläggare för något väldigt viktigt men som inte hade bokat möte. Hon frågade en personal om hon kunde skriva en lapp med vad hon ville och lämna den till handläggaren varpå kvinnan då visar upp en gipsad hand och säger:

"Nä jag kan inte skriva." "Men din kollega kanske kan skriva?"

"Ja det kan jag ju men det vore ändå bättre om du ringde och bokade ett möte."

Så fantastiskt oflexibel personal, jag har aldrig varit med om något liknande! Det sista de sa till mig på arbetsförmedlingen var "hör av dig om du får jobb!" Ja, tack för tipset. Och framför allt för hjälpen!

Jag var så arg att jag ringde mamma och skrek ut en harang fula ord. "Vem ska jag ringa och prata med? Reinfeldt eller?!"

Min nya idé är nu att starta eget. En egen arbetsförmedling där man hjälper folk och ger bra service! Igår var jag återigen upp efter att Andreas gått till jobbet alltså tio i sex. Satte mig och skrev om mitt personliga brev, helt och hållet, eftersom det inte har funkat så bra hittills. Halv åtta befann jag mig på Ica Maxi och då var det någon som blev förvånad att se mig där så tidigt (frukt-mongot tidigare mjölk-idiot). Sedan stod det tvätt på schemat samtidigt som jag skruvade ihop ännu en möbel. Aldrig mer. Sen åkte jag till biblioteket för att skriva ut mitt nya personliga brev samt mitt CV. Kopierade även mitt betyg som jag i princip glömt bort att det fanns. Skickade sedan ett riktigt brev till ett företag som sökte folk. Håll tummarna för det skulle jag verkligen vilja ha!

Tur att man kan få hjälp ibland

Vill ni komma ut på vår nya balkong?